lördag 16 juli 2011

Gubbe sover tyst det är i huset..........zzzzzzzzz

Ja, han får så gärna sova, det är honom väl un´t. Som han jobbar och sliter för sin familj, upp 04.20 varje vardagsmorgon för att sedan åka 7 mil till jobbet och sen inte hemma förrän runt 18. Nu har han 3 veckor kvar av sin semester men har inte vilat något den första veckan. Han renoverar badrum och har monterat en centraldammsugare för att göra det lättare för mig. Jag börjar få så mycket problem med mina händer så det är problem ibland när jag har dragit runt och kånkat upp och ner vanliga dammsugaren. Idag ska den invigas med pompa och ståt, ska nog ta ett glas vatten och fira.....fniss, knäppa jag. Igår var jag till den stora staden och hämtade en present som Norpan och Mr Mockaloppa ska få på sin 10-åriga bröllopsdag. Få se om jag kan hålla mig till dess, det är den 21, jag är känd för att köpa presenter och julklappar dagen före bara för att jag har så svårt för att inte lämna den direkt. Vi får se, tror nog att de får den idag.
Idag ska jag börja plocka ner alla varor i butiken. Den ska få stå på vänt ett tag. Det var viktigare att Norpan med familj fick flytta in och nu har snart renoveringen kommit fram till de 3 rummen som butiken har bott i. Så småningom så kommer det att finnas en riktig butik där jag får vara kvar. Det är den byggnaden som tidigare varit personalrum i verkstaden. De delen har vi döpt till Macken. Efter renivering och byggande av ett pannrum så ska jag nog kunna trivas bra där och då får jag designa inredning precis som jag vill. Det blir också större och anpassade ytor där.
Undrar om jag ska gå och bjuda Gubbe kaffe på sängen? Ja, tror jag gör det.
Mossa, moss, vi ses. PLUPP

3 kommentarer:

Hanna sa...

Tack för presenten, den är såååå fin och kommer passa bra i sovrummet ovanför sängen. Stoooora kramar från mig och maken.

Jenny Oak Fae sa...

Tack snälla för din kommentar!

: )

Önskar dig en fortsatt fin vecka!

KRAM, Jenny

Jenny Oak Fae sa...

TACK för lyckönskningen!

: )

Min lilla stuga blir faktiskt ännu mindre...men det räcker gott & väl ändå!

KRAM, Jenny