Vilket trökväder. Man får inte någon riktig fart tycker jag, skulle vilja göra mer men nä, det blir bara det man måste. Unge herrn i huset är lite klen, går på halvfart. Han har gjort engelska-läxan under protest.
Idag är det inte så kallt ute men inne blir det inte riktigt varmt, det är ju så med gamla hus att de liksom följer lufttrycket. Men oj vad charmiga de är. Jag älskar detta hus med alla sina skavanker, det har en historia och en själ känns det som. Det är inte många som har en fredsduva i smide som flaggstångsknopp(oj, långt ord). Den följde med i köpet och har förmodligen smitts av dem som byggde huset eller en släkting. För de var smeder, precis som min pappa. När vi syskon var små så fick vi följa pappa till smedjan, det var kul. Utom när lillebror kröp upp i ässjan och kom fram svart av sot från topp till tå. På sommaren så användes inte den så mycket. Det var jag som skulle passa honom.Han visste hur ett bra bus ska vara.
Idag ska mannen till doktorn och det ska utvärderas om snarkdämparen hjälper eller inte. För mig är det en fråga om pest eller kolera. Båda ger mig sömnproblem!
Nej, hu vilket gnäll!
Mossa,mossa alla människobarn.
PLUPP
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar