Prinsessans hus på plats

Jaha då står det nu äntligen där. Huset som vi har slitit med ett tag. Som har resulterat i blåmärken och blodvite för min del, spiktrampningar, svordomar, skratt och gråt, lunch i det gröna, kaffepauser, svettiga dagar, höjdrädsla, misslyckat lyft och så till slut en duktig yrkesman som löft av huset från lastbilsflaket utan att riva varken telefon eller elkablar. Det är skönt att det finns skickliga yrkesmänniskor! En man som har hållit på med lyft av stora tunga saker i 35 år. 73 år fyllda! De ni! Vi hann också med att flytta möbler åt vår lille farbror, hänga gardiner och inhandla lite saker som han behövde. Fråga mig inte hur vi hann med för det vet jag inte, verkar som om ju mer man har att göra desto mer hinner man. Tack till dotra med familj som var med och dirigera trafik klättra på tak och kånka lyftanordningar(vet inte vad allt heter). Och för goda jordgubbar med glass! Tack också till Prinsen som klättrade upp och stod på taket för att lyfta telefonkabeln när huset hängde i luften, de ni, kallar jag modigt. Ja visst ja, glömde ju Penntrollet och Kjell, ni tjejer kom ju med glada tillrop och kommentarer. Hade aldrig gått så bra utan er. GALNA UNGAR! Ja, i slutändan så måste jag säga att det är skönt att huset står här hemma . Nu så kommer vi att kunna varva ner lite(tror jag) och om allt går som det ska så ska vi ha en loppis här till helgen.
Mors och hej leverpastej! Mossa,moss PLUPP